Get to know us Bolivia

Här nedan skrev Karoline om arbetsmarknad, kris och framtid i USA. Och det är onekligen intressant eftersom den globala ekonomin till stor del vilar på den amerikanska. Världen håller andan litegrann.

Men hur är det då i mindre synliga delar av vår värld?
Vilka utmaningar står till exempel boliviansk arbetsmarknad inför?
Vad möter man när man som kommer som ung bolivian till en ny arbetsplats?
Jag tänker mig att allt ifrån sociala koder på jobbet till övergripande organisatorisk struktur ser annorlunda ut.
Och när det finns olika synsätt, metoder och erfarenheter runtom i världen, borde vi inte dela dem med varandra? Våra bekymmer och problem här i Sverige med låt säga kunskapsöverföring och generationsväxling kanske kan lösas med en klockren boliviansk taktik som använts i flera decennier?!
Vem vet?

Från och med mars nästa år kan jag i alla fall återkomma med en analys.
Ni får stå för rapporteringen från Sverige, och jag kan förhoppningsvis rapportera lite om hur det är att jobba som svensk i ett annat land. Adiós!

Get to know us USA

Nyss hemkommen från USA – det stora landet i väst – reflekterar jag på flygresan hem om det finns en åldersproblematik och en generationsväxling som sträcker sig internationellt, så även till detta land som det pratas så mycket om. Hur ser det ut? Vad står man inför? I USA pratar man om kriser. Man pratar om hur det kommer att bli? Var är vi på väg? Men jag hann inte bilda mig någon uppfattning om hur det egentligen ser ut inom ramen för Get to know us Swedens verksamhet. Tar vi vara på vår arbetskraft – i alla åldrar, i alla generationer? Hur lotsar vi våra unga människor in på arbetsmarknaden? Jag vill därmed alltså slänga ut fråga egentligen: Vet någon hur det ser ut? Jag är nyfiken. Jag kommer att försöka ta reda på mer. Forska mer. Ja, Get to know us USA!

/karoline.

Det nya anställningskontraktet

Hur såg din första anställning ut? Kanske var du projektanställd? Jobbade timmar? Fakturerade? Eller knep du den, av många, så eftertraktade tillsvidareanställningen?

Att arbetsmarknaden är i förändring är något som media satt fokus på i flera år. Forskare pratar om ”det nya anställningskontraktet”. Man kan enkelt säga att den globala konkurrensen, med snabb teknologisk utveckling och kortare produktcykler har skapat en tuff, konkurrenspräglad miljö. Här är det viktigt att vara fri, rörlig och snabb. Att inte binda upp sig med medarbetare som kräver lön även när marknaden går ner. Resurser finns bundna i projekt och när projekten tar slut slutar även möjligheten att ge de människor som arbetar i projektet en anställning.

Att unga människor rör sig mellan olika projektanställningar brukar understrykas med att det är något de själva önskar. Forskaren Gunnar Gillberg vid Arbetsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet menar, liksom även Gustav Fridolin m.fl., att så inte behöver vara fallet. Kanske är det snarare situationen som skapar rörligheten.

I Göteborgs Posten kan man idag läsa en artikel som tar upp rapporten ”Tjänstemännens arbetsliv” vilken visar på svårigheten för specifikt unga kvinnor, 20-34 år, att få ett fast arbete. ”Jag tror att en orsak kan vara att unga kvinnor fortfarande upplevs som en potentiell risk, att de kommer att vara borta vid och efter graviditet,” menar TCO:s ordförande Eva Nordmark. Hon menar också att detta är till unga kvinnors nackdel. ”Det betyder att de startar arbetslivet i en osäker situation med höga krav och hög anspänning. Vi behöver säkra att vi orkar ett helt arbetsliv.”

Diskussionen om arbetsmarknadens förändring är mångfacetterad och intressant. Under hösten har Get to know us Sweden tillsammans med projekt Upp! arrangerat en seminarieserie på temat ”Framtidens Arbetsplats” där befintliga strukturer och önskade framtida sådana diskuterats. Jag själv började mitt arbetsliv med ett 30% vikariat. Fortsatte sen som projektanställd egenföretagare med enmånadskontrakt hos samma arbetsgivare. Efter några projektanställningar är jag nu egenföretagare igen. Lite tryggare, med mer skinn på näsan och en tydligare idé om vad jag vill göra. Och om det är någonting jag lärt mig under några år i arbetslivet är att det finns flera sidor av samma mynt.

//Fanny

Att starta förening: Get to know us Sweden på Upp!

Ikväll finns Get to know us Sweden på Upp! i Göteborg för att inspirera unga människor att starta förening.

Vi ses där. Välkomna!

Drottninggatan 16, kl. 18.00.
Läs mer här >>

En annan karta

Nästan varje dag tänker jag på planeten och vi som bebor den.
Nästan varje dag är jag lite orolig för vad som kommer hända; vad vi gör med vår jord och med oss själva. Personligen tycker jag gränsen nåddes för länge sen, men uppenbarligen måste det gå ytterligare lite längre, för att vi/beslutsfattare/konsumenter/någon ska göra någon drastisk skillnad.
För vem ligger det på egentligen, ansvaret alltså?

Igår läste jag att FN:s klimatpanel förutspår fler naturkriser framöver. ”Vissa områden kommer bli omöjliga att leva i”. Vilka områden det gäller är dock oklart.
I Europa deklarerar höga beslutsfattare att vi ”skyddar euron framför Grekland”. Vad betyder det egentligen? Att man låter det grekiska folket klara sig själva oavsett vad som händer? Att man låter det grekiska folket ta konsekvenserna av sin regims misstag? Är det rättvisa?
Den ena efter den andra absurda nyheten tar jag in, dag efter dag. SAAB överlever, överlever inte, överlever…eller kanske inte! I fokus står Victor Muller när det egentligen är de anställda som tar konsekvenserna.
(Den mest absurda nyheten för dagen är ändå att Silvio Berlusconis album ”True love” (!!) skjuts upp pga finanskrisen).

Jag ska inte påstå att jag är överdrivet påläst varken gällande klimatkris, ekonomikris eller de globala processer som sker varje dag. Jag tror skeendena är så komplexa att inte ens de som ska ha koll har koll alla gånger.

Och så frågan om kriserna verkligen är större och fler än förr? Eller är det bara nyhetsrapporteringen som blivit mer rå, sensationell och heltäckande?
Säkert är i alla fall att de generationer som kommer efter oss kommer ha helt andra premisser att ta hänsyn till. Världen som vi känner den kommer att se annorlunda ut, både vår karta, arbetsmarknad och kanske också världsordning.

Det är en sådan dag i alla fall; när frågorna är många, och det lilla är ganska litet eftersom det stora är ganska stort…

För den som vill grotta ner sig ännu mer i ”civilisationens kris” – orsaker, samband och skeenden, så går ett program med just namnet ”Civilisationens kris” på UR i november.

Get to know us Sweden jobbar så det glöder

Diskussionen som aldrig ville sluta

Idag arrangerade vi på Get to know us Sweden andra träffen på temat Framtidens Arbetsplats tillsammans med projekt Upp!. Vad ska man säga? Diskussionen ville aldrig ta slut, engagemanget gick att ta på. Frågan om hur arbetsmarknaden för unga ser ut idag berör och engagerar. Och det finns ett stort intresse att utbyta tankar kring vad man ska göra och hur man ska göra det.

En intressant fråga som dök upp är huruvida samhällssystemen hänger med i det tempo som arbetsmarknaden utvecklas? Eller svaret är väl snarare ”nej, det gör det inte” och frågan ”vad kan vi göra åt det?”. För ska det vara så att man som 29-årig egenföretagare inte kan köpa en lägenhet eftersom man inte blir beviljad lån. Eller att man som hamnar mellan maskorna på skyddsnätet när man spenderar sitt arbetsliv i olika projekt?

Det finns mycket kvar att diskutera. För er som missat chansen att vara med – ta den måndagen 21/11. Då ses vi kl. 11 på Upp! igen.

//Fanny

Aktivitet: FRAMTIDENS ARBETSPLATS

Hej och hå – en vecka kvar!

Nästa torsdag (27 oktober) kör vi Framtidens arbetsplats igen. Ett samarbete mellan Upp! och Get to know us Sweden. Denna gången är det fokus NUTID. Hur ser dagens arbetsplats/arbetsmarknad ut. Bland annat får vi lyssna till Gunnar Gillberg, Fil. Dr. i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, Okidoki Arkitekter som berättar om sitt projekt Archileaks och Jens Hendar om sin väg ut på arbetsmarknaden. Vi kommer också att ha olika diskussioner kring ämnet.

Tidigare har nätverket hunnit med två intressanta träffar där näringsliv, offentlig sektor och unga vuxna tillsammans har diskuterat frågor som: “Hur vill vi att framtidens arbetsplats ska se ut?” Bifogat nedan finns en bild som sammanfattar förra träffen på fokus FRAMTID.

Mer info finns i inbjudan som ligger på Upp!s hemsida: klicka dig vidare här >>

PRAKTISK INFO:
Tid: Mötet är mellan 11-14 och vi bjuder på lättare lunch.
Plats: Drottninggatan 16
Anmälan: Senast 24/10 med namn, om ni representerar någon samt ev. önskemål om specialkost till Mathilda Hult, tel: 0702-546860 mejl: mathilda.hult@stadshuset.goteborg.se

VÄLKOMNA!

Bild Framtidens Arbetsplats 5 september


Höst – avsnitt 1: Socialt entreprenörskap

Då så. Då börjar vi avsnitt 1, hösten 2011. För idag är det verkligen höst. Lite dystert – med regn i alla fall här i Göteborg – men samtidigt är Get to know us Sweden inne i en ny fas, ett nytt avsnitt!

Vi diskuterar för tillfället socialt entreprenörskap. För: -Vad  är det? Vilket bolag eller förening kallar sig ‘ett socialt företag’? Vem kallar sig för ‘social entreprenör’?

Chansen för er läsare är stor, att ni denna höst kommer att se förändringar hos Get to know us Sweden. Både här på bloggen, på hemsidan – och i vad vi tar oss för. Inte för att vi tycker att vi varit dåliga innan, nej!, men för oss händer det mycket den här hösten, och det kommer vi alldeles snart berätta mer om!

Som man säger i det franska språket – à bientôt! Ja, vi hörs alldeles snart igen.

/karoline.

ps. så här fin kan ju hösten 2011 också vara. färgerna, havet, lugnet. ds.

Höstprolog

Ett löv på marken, ett skolbarn med ny ryggsäck, en stressad mamma med matkassar på cykelstyret, en sting av kyla i luften. En höstprolog. För att ni inte ska tro att vi glömt bort oss själva i någon solstol vid havet smyger vi så sakteliga igång GTKUS-bloggen igen. Att det blev just idag beror på att det bara inte går att hålla sig från att tipsa om Dennis Töllborgs debattartikel i Göteborgs Posten. Töllborg skriver ”[...] ungdomars enda förbannade plikt är att leta och förändra gränser, och föräldrarnas viktigaste plikt är att markera och försvara gränser. Det finns en dynamik i detta som är fruktbar, utvecklande och förändrande.” Han fortsätter längre fram i artikeln: ”Ty tro inte att dagens ungdomar saknar kunskap om vad retoriken säger är gott respektive ont. De vet att man inte skall stjäla och kasta sten. De vet att det är ont att misshandla andra människor och de vet att våra ledare propagerar för att man ska ta ansvar för sina handlingar [...].” Huvudargumentet i artikeln är att när samhället (föräldrargenerationen?) förfasas över de ”nya generationernas” beteenden borde man i samma stund reflektera kring hur det blev så här. Som Töllborg skriver: ”Så är Du med andra ord rädd för Ditt eget barn, var då förskräckt över den värderingsförändring Du genom Ditt handlande skapat. Och skapar.” Ord och inga visor.

Läs hela debattartikeln här.

Denna höstprolog följs snart upp av mer läsvärt här på GTKUS-bloggen. Så håll utkik.

//Fanny